Jag år Sushi till lunch idag, tänkte att det var längesedan och det är ju nyttigare än pastarätterna på resturanten ovanför. Nöjd över att jag faktiskt tagit mig till Sushi baren och beställd häller jag upp soyan och tar mitt första bet på min maki, eeeeuuuuuuuhhhh. Hjärtat stannar, hjärnan får ett flip, är det så här det smakar? Var det så längesedan jag åt det att jag blir som nybörjare och grimaserar så fort räkan nuddar mina läppar? Kvälvningarna ligger nära men jag bestämmer mig för att ta mig igenom måltiden ändå, dags att lära sig på nytt. De tio minuter som föjer efter det går bra, hyfsat bra, jag blandar med vatten och sväljer fisken som shotts. Jag ställer ifrån mig tallriken och reser mig upp från stolen. Då kommer det, ännu mer illamående,spyan sitter och dinglar med fötterna på mina halsmandlar och jag ser en utväg, pressbyrån.
Snabbast möjgliga ätligt blir en kanelbulle som jag trycker i mig blandat med en vitamindryck för att få bort suchi smaken. Så där ja, sen var jag på plats igen. Mätt och belåten efter lunchen och tankarna går: nästa söndag kan jag till och med låta mig sjunka så lågt som till Mc, bara inte sushi här.